Serien
”Rob the Rover”, som originalserien hette och som i Skandinavien
kom att kallas ”Willy på äventyr”, gjorde sin
entré i serievärlden den 15:e maj 1920 i den engelska barntidningen
'Puck' när Rob och hans hund Jim räddades av den gamle fiskaren
Daniel när de ut ur tomma intet kom flytande på en flotte
som enda överlevande efter ett skeppsbrott.
Skapare av serien var den engelska tecknaren Walter
Booth.
De 3 första serierutorna från "Rob the Rover"
Serien fyllde en helsida i tidningen och var i England tryckt enbart
i svart-vitt medan den i Skandinavien publicerades helt i färg.
Från början hade serien avslutade avsnitt varje vecka, där
Rob oftast gjort en hjälte-modig insats eller råkade illa
ut och blev räddad av sin trogna hund, men fr.o.m. Puck nr. 860
den 15:e januari 1921 övergick den till att bli en serie med äventyr
som fortsatte vecka efter vecka. Och så höll den på
i Puck till den 11:e maj 1940 då pappers-restriktionerna i Storbritannien
under andra världskriget satte stopp för serien.
Serien fortsatte dock därefter i 2 nummer av den engelska barntidningen
Sunbeam innan även denna lades ned.
”Rob
the Rover” förekom även i boken ”Puck Annual”
som utkom i slutet av varje år. Där publicerades ibland äventyr
som inte publicerats i tidningen tidigare.
Efter
det att serien upphört i England fortsatte den dock i Skandinavien
i form av en ny serie, i samma anda som gamla ”Rob the Rover”.
Denna nya serie började 1941 och var skapad av den danske tecknaren
Harry Nielsen. Efter det att han hade slutat 1947, återupptogs
den 1956 av Tage Andersen (tecknare) och Aage Grauballe (författare)
och dessa höll på t.o.m. 1977. Den sistnämnda serien
hade dock mer prägel av Science Fiction än av gammal hederlig
äventyrsserie.
.
Willy började som återkommande serie i Allers Familj-Journal
nr 13/1923 under den svenska titeln ”Bland Söderhavets Pirater”.
1928 döptes serien i Skandinavien till ”Willy på äventyr”
och under det namnet fortsatte sedan serien till sitt slut, dock emellanåt
kallad ”Willy på nya äventyr”.
I Danmark startade Willy-serien i Ill. Familie Journal nr. 13/1923 och
i Norge i Allers nr 17/1923. I mer än 50 år var således
äventyraren Willy en del av svensk, dansk och norsk folkkultur.
Generationer av barn och ungdomar har haft möjligheten att följa
Willys äventyr till lands, till havs och i luften. Han hade inte
som nutidens och ett flertal av dåtidens hjältar ett eget
seriealbum, men genom veckotidningarna nådde hans resor och upplevelser
ut till de unga.
Rob
var en övergiven pojke som hittades flytande på en flotte
på havet av den gamla fiskaren Daniel – senare förkortat
till Dan. I Sverige kallades han för farbror Anders och i Danmark
och Norge för onkel Hans.
Dan skötte om honom tills han blev frisk igen och blev hans bäste
vän. Rob kom inte ihåg något från sitt tidigare
liv och han började söka efter sina föräldrar.
De första berättelserna där man får följa
Robs uppväxt publicerades aldrig i Skandinavien utan den första
seriesida som publicerades i äventyren om Willy var nr 937 från
den 8 juli 1922.
Rob besökte under sitt letande en massa olika ställen, en
öde ö, Nordpolen, djungeln, Konungarnas dal, Indien, Sydamerika
och den amerikanska västern. Hans följeslagerska på
dessa äventyr var Dorothy, eller Dora som hon kallades här.
I senare berättelser blev han god vän med professor Seymour,
och reste med honom i Seymours flygande ubåt, den ”Flygande
fisken”. Robs flickvän är Seymours dotter Jane som i
Skandinavien fick namnet Jonna.
Den danska Ill. Familie Journals redaktör Mogens Aller ägde
även de svenska och norska veckotidningarna Allers. Han köpte
serien i London, och från och med nr. 13/1923 med äventyret
"Bland Söderhavets pirater", kunde vi följa Willy
i Allers Familj-Journal i Sverige och Norge samt i Illustr. Familie
Journal i Danmark.
Innan Willy började som reguljär serie hade han dock gästspelat
i svenska Allers Familj-Journal ett flertal gånger under 1921
och 1922 och i danska Ill. Familie-Journal vid 2 tillfällen. I
Sverige fanns ”Rob the Rover”-serien med i 10 nummer under
1921 och 3 nr 1922. Detta var innan Willy officiellt hade introducerats
i Skandinavien. Hjälten fick då heta Jim och serien kallades
”Filmhjälten Jim och allt det, som hände honom på
hans färd jorden runt”. Det var första gången
som Rob publicerades i Sverige. Det skedde i Allers nr 24/1922. Jims
följe slagare på resan runt jorden hette precis som i den
engelska förlagan, May och gamle Dan.
Detta äventyr hade hämtats från Puck och plockats ihop
från olika veckor och bildrutorna var omstuvade för att ge
serien ett logiskt förlopp. Den första seriesidan var 840
från 28:e augusti 1920 och den sista var 928 från 6:e maj
1922.
Sidorna var tryckta i svart-vitt och bestod av 20 serierutor per gång,
med 3 undantag (nr. 34/1921 och nr. 4 och 24/1922) då endast 12
rutor trycktes.
.
I Danmark publicerades serien med Rob enbart i 2 omgångar innan
äventyret ”Bland Söderhavets Pirater” började.
Det var dels i "Den slikne isbjörn" i nr 25/1922 och
dels i ett extranummer av Ill. Familie-Journal som utkom i december
1922 till förmån för fattiga. Detta äventyr hette
"Hvad Erik oplevde paa sin rejse til Amerika". I ”Den
slikne isbjörn” kallades Rob precis som i Sverige för
Jim medan han i det andra äventyret kallades för Erik och
Dorothy May blev hans kusin Alice.
De danska äventyren var helt fristående från varandra
och inte som i Sverige där avsnitten var delar av en sammanhängande
berättelse.
I Norge publicerades inte någon av dessa seriesidor.
Utifrån
detta kan man anta att Mogens Aller valde att testa ”Rob the Rover”-serien
i Svenska Allers Familj-Journal för att se om den var lämplig
för den skandinaviska marknaden. Uppenbarligen var den det, för
året efter dök den upp som kontinuerlig serie som höll
på t.o.m. 1977 med undantag för ett längre uppehåll
mellan 1947-1956.
Walter Booth’s serie ”Rob the Rover” räckte dock
inte till för att täcka behovet i de skandinaviska veckotidningarna.
Detta kan eventuellt ha berott på de censureringar som Mogens
Aller gjorde jämfört med det engelska originalet.
Som exempel på detta kan nämnas att ett avsnitt när
Rob på väg hem från ett äventyr i Ryssland hamnar
i Norge, där han bl.a. finner en vikingaskatt, inte publicerades
i Skandinavien. Äventyret som publicerades i Puck mellan 23:e febr.
och 18:e maj 1935 är tämligen harmlöst och borde passat
Mogens Allers filosofi och innehållet borde ju varit av speciellt
intresse för de nordiska länderna.
Tecken på att ”Rob the Rover”-matrialet inte räckte
till var att Booth’s serie ”The Adventure Seekers”,
västernserien ”The Golden Arrow” av
Reg_Perrott (som båda även gick som serier i Puck) samt
serien ”Quest of the Grey Hawk” (från den engelska
barntidningen Butterfly) av den engelska tecknaren John_L._Jukes
presenterades som ”Willy på äventyr” i Allers
under 1930-talet. Förutom
detta så var den tecknade serien under perioden nr. 5/1936-29/
1936 i den danska Ill. Familie Journal ersatt av en roman om Willy:
”Willy i Arabien”. Romanen var illustrerad med några
enkla teckningar av Harry Nielsen.
Romanen blev aldrig publicerad i Sverige eller i Norge. I svenska Allers
publicerades under den tiden ett avsnitt av Willy som ej publicerades
i Danmark eller i Norge - ursprunget till denna serie är obekant.
Walter Booth slutade teckna ”Rob the Rover” 1940. I Allers
upphörde serien samma år medan den i danska Familie-Journal
upphörde först året därefter.
I Allers ersattes ”Willy på äventyr” av serien
Mandrake av Lee Falk medan den i danska Ill. Familie Journal ersattes
av Lyman Youngs detektivserie ”Curley Harper”, som kallades
”Willy Harper”, men hade inget med den "gamle"
Willy att göra.
Redaktionen var uppenbarligen medveten om det dåliga bytet, för
redan senare samma år dök den "riktige" Willy upp
igen i sällskap med sina ledsagare från 30-talet, Jonna och
farbror Anders. Till sin hjälp hade de den supermoderna flygmaskinen
SM3. Vid tecknarbordet satt nu den danske serietecknaren Harry
Nielsen.
I förhållande till Booth visade han sig vara mer dynamisk.
Det kunde man se genom att det i Harry Nielsens ”Willy på
äventyr” var mer dynamik bilderna emellan, layouten bröt
med den traditionella sidbrytningen och karaktärsbeskrivningen
var klar och tydlig - hur stereotypisk den än kan tyckas vara i
dag. Som leverantör av medryckande serieunderhållning var
Harry Nielsen på sin tid absolut enastående.