Bryggerier Uddevalla

ÖLBRYGGERIER I UDDEVALLA

Ett av de första ölbryggerierna i Uddevalla grundades 1853. Det var Ivar Kullgren, son till C.A. Kullgren som övertagit driften av sin fars brännvinsbränneri och som
efter faderns död konverterade Utsiktens brännvinsbränneri till ett ångdrivet bayerskt ölbryggeri. Beslutet att upphöra med brännvinstillverkning och istället tillverka
öl bedömdes då som en nykterhetsfrämjande åtgärd.
Därefter fanns det ett antal bryggerier i staden fram t.o.m 1961 då Pripps, som 1919 köpt upp Utsiktens Ångbryggeri AB i Uddevalla, lade ner verksamheten.
Sedan dröjde det 35 år innan ett nytt bryggeri startade i staden. Det var Bohus Bryggeri. De hade dock ingen egen tillverkning och lade ner verksamheten redan
året därpå. Därefter var det ett uppehåll på 20 år innan Uddevalla Bryggeri AB startade sin verksamhet 2017 som han dock tyvärr avslutade i februari 2023.

Det har inte varit lätt att kartlägga hur bryggerinäringen har sett ut i Uddevalla. De tre stora bryggerierna; Svante Natt och Dags bryggeri, Utsiktens bryggeri och
J.L. Larsons bryggeri har bytt ägarskap inbördes i olika omgångar och har periodvis varit utarrenderade till andra brukare.
Den första notis om öltillverkning som jag funnit är om Bo Natt och Dag och är från 1827. Enligt vissa uppgifter startade han dock bryggeri i Uddevalla redan 1806,
då han efter den stora branden köpte en fastighet på Södra Hamngatan.
I början av 1900-talet var bryggerirörelsen väldigt aktiv i Uddevalla. I Bohusläningen den 14:e juni 1902 kunde man läsa: "Bryggeriindustrien i Uddevalla är nu inrymd i nya och tidsenliga etablissement. För något år sedan lät firman C.A. Andreasson & komp. uppföra en större bryggeribyggnad på Södra Hamngatan, bryggaren J.L. Larson följde efter med en dylik å Utsikten och med denna vecka är bryggeriaktiebolaget Svante NattochDag färdigt med sitt nya etablissement".

Det är inte bara nuförtiden, sommaren 2024, som bryggerierna har problem med höga kostnader och då speciellt alkoholskatten.
Redan 1904 hade bryggerierna problem med att få lönsamhet i verksamheten. I augusti det året annonserade bryggerierna A. Karlson (i Lysekil) och J.L. Larson,
C.A. Andreasson & Co. samt Bryggeriet Zymo att de
”Med anledning dels af den förliden höst bryggerierna ålagd skatt, dels nu inträdda stegring å maltpriserna se vi oss nödsakade att från och med den 15 Augusti 1904 höja priserna till ’2 kronor för helankare’ och ’1 krona förhalfankare’. Då höjningen till detta pris (och delvis högre) redan förliden höst skedde vid de flesta bryggerier, hoppas vi våra ärade kunder inse att vi icke utan tvingande orsak vidtagit denna förhöjning.”

En tidig tidningsnotis om bryggeri i Uddevalla står att finna i Bohus Läns Tidning från den 1:e dec. 1842 där tillgångarna efter källarmästare Anton Ahlbom (1784-1842)
skulle komma att auktioneras ut den 7:e dec. Dessa innefattade bl.a. ”ett mälteri och bryggeri med stall och tillhörande tomt”.
Jag har dock inte lyckats finna mer information om Ahlboms bryggeri.

	Bo Natt och Dag bryggeri Utsigtens bryggeri - Kjellmans bryggeri - Forsters bryggeri - J.L Larson Herman Hanssons bryggeri Per Jacobsons bryggeri Bryggeri Zymo / Lyckornas bryggeri Uddevalla Ångbryggeri AB Utsiktens Ångbryggeri AB Utsiktens bryggeri Svante Natt o Dag bryggeri Uddevalla Bryggeri Hultbergs bryggeri C.A. Bergs bryggeri J.L. Larsons bryggeri C.A. Andreassson & Co. Bohus Bryggeri Uddevalla Bryggeri AB	1806 - 1859 1853 - 1905 1876 - 1891 1891 - 1894 1895 - 1904 1856 - 1869 1856 - 1885 1897 - ..? 1905 - 1911 1911 - 1919 1919 - 1961 1859 - 1924 1877 - 1945 1881 - 1884 1884 - 1888 1886 - 1945 1888 - 1906 1995 - 1997 2017 - 2023	..
En viss P. Jansson annonserade i januari 1859 ut sitt eget ägandes bryggeri med tillhörande inventarier och magasin till uthyrning. I en annons i Bohus Läns Tidning 1856 och 1857 annonserar han ut "god dricka samt sockerdricka”, så troligtvis är det inget ölbryggeri. Man kan utgå från att han var verksam i Uddevalla då han enligt annons i Bohusläningen i november 1865 betalade kommunalskatt där.

Det fanns i Uddevalla även ett ”Svenskt och Bäjerskt” bryggeri som var beläget på Södra Hamngatan och innehades av Herman Hansson. Bryggeriet fick tillstånd att sälja öl
den 5.e maj 1856 och bryggde i början uteslutande svagdricka och sötöl. På senare år försökte man sig även på att brygga bayerskt öl, men nådde där ingen högre kvalitet
och tvingades upphöra med det. Herman avled i mitten av 1869 och bryggeriet annonserades därefter av sterbhuset ut för arrende i juli 1869. Det arrenderades först ut till
Svante Natt och Dag, som tillträdde i oktober 1869. I början av 1872 köpte värdshusidkaren W. Andersson bryggeriet, tomten och tillhörande utmarker för 15.000 rdr.
I april 1879 hölls auktion angående tomten no. 9 i hörnet av Södra Hamngatan och Stora Helvigsgatan, inklusive ängen no. 119, kallad Rakan. På tomten fanns ett antal
byggnader, bl.a. "bryggeri af timmer med deri befintliga inventarier".

I en annons i 'Tidning för Wenersborgs stad och län' från 1874 kan man läsa följande angående ölpriser. Ett av bryggerierna som där nämns är C.A. Brink, Uddevalla.
Något sådant bryggeri har enligt vad jag kunnat finna inte existerat i Uddevalla. Förmodligen är orten fel. Det finns en bryggeriföreståndare C. A. Brink som var verksam i Värmland i mitten av 1870-talet.

1903 höjdes maltskatten för de svenska bryggerierna.
Enligt k. m:ts förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker skall för malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck, erläggas skatt med 20 öre för hvarje kilogram dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under tllverkningsåret afverkade 50,000 kilogrammen malt skall utgå med 16 öre för kilogram och för de nästa 50,000 kilogrammen med 18 öre för kilogram.
Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, der på grund af tillståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas. Med svagdricka förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än 2 1/4 volymprocent alkohol och är inbrygd med en stamvört, hvilkens extrakthalt ej öfverstiger 6 procent.
I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten samt för tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri icke användas sackarin, hvilket inte får finnas der.

Med anledning av den höjda maltskatten lät bl.a. Utsiktens Bryggeri och Uddevalla Maltdrycksaffär meddela att "med anledning af maltskattens införande den 1:e oktober 1903 komma undertecknade bryggerier att från och med ofvannämnda dag höja priset à våra tillverkningar med 1 öre per halfbutelj, 2 öre per helbutelj och 3 öre per liter".
Dessutom blev de maltdryckstillverkare som önskade ha sina bryggerier i verksamhet under oktober månad 1903 ålagda att "jämlikt k. förordn. 17 juni 1903, som träder i kraft 1 oktober d å, minst 30 dagar för den dag, då i skattepliktigt bryggeri vörtkokning afses att taga sin början, hos k. befhde anhålla om tillstånd till tillverkningen. Derest således vid bryggeri maltkrossning och tillverkning af maltdrycker oafbrutet skall fortgå under oktober månad, bör ansökan om tillstånd ingifvas för denna månads utgång".

En bryggare vid namn Per Jacobson (1.12.1825-23.6.1882) annonserade i maj 1856 att han ”efter wederbörlig wunnen rättighet öppnat bryggerirörelse i mitt å söder vid Drottninggatan belägna hus” och att han där skulle sälja öhl, swagdricka och jäst.
I maj 1885 bjöds bryggeriet tillsammans med boningshus, uthus, kolna och iskällare ut för försäljning eller arrende av arvingarna efter bryggaren P. Jacobson. Bryggeriet hade då enligt uppgift gett god avkastning under omkring 30 års drift. Detta bryggeri sysslade i huvudsak med svagdricka och sötöl.

Hultbergs bryggeri som också var beläget på söder, närmare bestämt på Södra Hamngatan 9, existerade i början av 1880-talet och ägdes först av en O.B. Hultberg för att sedan övertas av sonen Georg Hultberg. Hultberg hade i september 1881 anmält inför magistraten att han ämnade bedriva bryggerirörelse.
I en annons i 'Bohusläningen' i september 1881 rekommenderar han sig "hos allmänheten med ett särdeles välsmakande, sundt och maltstarkt svagdricka" som även såldes till avhämtning i utskänkningslokalen på Södra Hamngatan 9. Han annonerade under 1882 att han ett "Verkligt godt Starköl" till salu. Han hade 1883 även försäljning av sina produkter i Morlanda på Orust.
Även detta bryggeri arrenderas tidvis av Svante Natt och Dag.

Fredagen den 29:e augusti 1884 hölls offentlig auktion för försäljning av O. B. Hultbergs konkursmassa tillhöriga fastigheter och tomten nr. 9 med därpå varande åbyggnader - manhusbyggnad, uthus, stall och bryggeri samt andelar av ängen nr 119 Rakan. Inventarierna från Hultbergs bryggeri såldes sedan efter konkursen på auktion den 15:e september samma år. Fastigheten var då taxerad till 29 100 kr och intecknad till 20 500 kr.
Samma höst såldes också öl från Hultbergs bryggeri till nedsatt pris av J.H. Hellgren.
Bryggeriet köptes på auktionen av C.A. Berg. Källarmästaren C.A. Berg flyttade 1875 sin värdshusrörelse till det hus på Södra Hamngatan 9 som ägts av bryggare Herman Hansson.
En notis i Bohusläningen omtalar att C.A. Berg i november 1884 även övertagit och återuppstartat bryggeriverksamhet vid Hultbergs bryggeri.
Han började sin verksamhet med att brygga en svagdricka som han sedan kompletterade med ett Bayerskt öl och en Sötöl.
Verksamheten vid C.A. Bergs bryggeri upphörde sedan den 3:e september 1888 i samband med att han överlät den till C.A. Andreaason & komp..

August Andreasson (f. 1848) kom till Uddevalla från Trollhättan år 1877 och öppnade en
affär tillsammans med en svåger. I mitten av 1880-talet övertog han på arrende C.A. Bergs svagdricksbryggeri på Södra Hamngatan 9. Den 3:e september 1888 övertog han till-sammans med Carl Alfred Andreasson C.A. Bergs bryggerirörelse helt och hållet och började med bryggeriverksamhet i bolag under firma 'C.A. Andreasson & komp. bryggeri'.
I september 1889 lät man uppföra ett magasin i anslutning till bryggeriet.
I november 1896 köpte August Andreasson C.A. Bergs "tomt n:r 9 med åbyggnader (inneslutande bryggeri och värdshuslokal) vid Södra Hamngatan samt tomterna n:ris 0
och 1 med åbyggnader (kölna, mälteri och magasin) å ängen Rakan utom södra tullen".
Köpesumman var 25 000 kr och tillträde ägde rum den 1:e april 1897 varvid bryggeriet utvidgades genom ett inköp av intilliggande fastighet och man passade då även på att modernisera bryggeriet.
Bryggeriet bytte i samband med det namn till C.A.Andreasson & Co.

Bryggeriet ändrades vid ett senare tillfälle till aktiebolag och bytte då namn till A/B Andreassons Bryggeri.
Den 12:e juni 1906 avled C.A. Andreasson och på hösten mars 1907 såldes dennes egendom och bryggeri på auktion på grund av dödsfallet och att firman därmed upplöstes. Det var dels tomterna nr 7 och 8 vid Södra Hamngatan som då hade ett "nyuppfördt svagdricksbryggeri med tillhörande maskiner och inventarier" och dels "den vid Drottninggatans förlängning belägna stadsängen n:o 119, Rakan, med därå befintligt mälteri och magasin".

I Uddevalla fanns även en bryggmästare Knut Qvennerstedt som den 24:e mars 1902 till Handelsregistret anmälde ”att han i Uddevalla kommer att idka bryggeri-rörelse (svagdricka) under firma Knut Qvennerstedt”. Hans verksamhet blev dock kortvarig för redan den 12:e oktober 1903 anmälde han till Handelsregistret att
"den under firma K. R. Qvennerstedt härstädes idkade tillverkning och försäljning av svagdricka har upphört".
Knut Qvennerstedt kom till Uddevalla i slutet av 1880-talet från Eskilstuna där han år 1884 står registrerad som 'mältare'.
År 1902 står han som ansvarig för ett antal annonser angående produkter från Larsons Bryggeri; bl.a i juni för försäljning av "is för mindre hushållsbehof", i augusti för "ett godt Svagdricka med hög extraktproc. och brygdt af utelutande Kornmalt, fritt från andra söta ingredienser" och i december om "Godt Julöl" som fanns för antingen beställning eller avhämtning. De som hade egna kärl ombads att snarast lämna in dom på bryggeriet.
I slutet av april 1903 annonserade han för Larsons bryggeris räkning om ett "Godt Majöl för 10 öre lit.".
Han avled av 'hjärtförlamning' under en promenad på Norra Långgatan vid halv 8-tiden på kvällen den 7:e juli 1911 - 65 år gammal och hade vid sitt frånfälle arbetat som bryggerimästare och bryggeriföreståndare hos J.L. Larson i ett tjugotal år.

Uddevalla Maltdrycksaffär var en affär som startade på Södra Hamngatan i Uddevalla och som fanns i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och som sålde maltprodukter, bl.a. 'Kraft- och Enbärs-dricka' och Carnegies Porter. De var även nederlag och återförsäljare för Pripp & Lyckholm i Göteborg, Göteborgs bryggeri som via dom sålde sin Söt-öl, Lager-öl och Lager-dricka samt Eriksbergs bryggeri och deras Lager-öl. De saluförde 1905 även ett Prager-öl. De hade samma år även ett alkoholfritt öl till försäljning.
Handelsrörelsen startades i maj 1893 av Rudolf Hedén, som var omyndig, men som hade tillstånd av sin far att starta verksamheten. I juli samma år blev de anslutna till telefonnätet och fick n:r 83. Hedén drev dock inte verksamheten speciellt länge utan sålde den redan i december samma år till Karl Petterson.
I april 1894 flyttade Pettersson verksamheten till Handlanden Magnus Lundqvists gård på Kungsgatan.
Uddevalla Maltdrycksaffär hade även egna etiketter på varorna som de sålde och de hade en anställd ölutkörare, Edvard Johansson, som körde ut varorna med häst och vagn.
Affären var uppenbarligen fortfarande verksam i oktober 1924 då de enligt en annons i 'Bohusläningen' önskade köpa några lass god matjord.

Svagdricks- & Mineralvattenfabriken Zymo (eller Bryggeriet Lyckorna/Lyckornas bryggeri som svagdricksdelen kallades) var ett skattefritt bryggeri beläget vid Lyckån i Lyckorna, som numera tillhör Uddevalla kommun. I tidningsannonserna kallde man ofta sig för Bryggeriet Zymo. Bryggeriet grundades i juli 1897 av disponent Robert Macfie som också var bryggeriets förste ägare. Produkterna var Svagdricka och Juldricka (som 1898 såldes för 1:50 per halvankare) samt läskedrycker. Jul-drickan fanns färdig till försäljning på "Lyckornas bryggeri" från och med den 18 december, enligt annons i 'Bohusläningen' den 16:e december 1897.
År 1900 deltog man även på "Landtbruksmötet i Kungelf" där de hade en monter med läskedrycker.
Enligt uppgift kunde bryggeriet producera 1 500 flaskor läskedrycker per dag. I genomsnitt lär produktionen ha varit ca. 1 100 flaskor per dag, förutom svagdrickan. Bryggeriet tillgodosåg främst omgivningens behov men kunde även leverera till avlägsna orter om så behövdes. Bryggeriet skall enligt uppgift ha varit lika fint och välinrett som Lyckholms bryggeri i Göteborg.

Annandag pingst 1902 inträffade ett jordras vid Zymo. En jordmassa på flera hundra lass gled ned på gårdsplanen och sköt bl.a. cirka tiotusen flaskor framför sig. Raset medförde dock inget avbräck i produktionen.

I maj 1904 bjöds bryggeriet ut för försäljning; ”bryggeriet, som jämväl är avsedt för tillverkning af öl, har synnerligen fördelaktigt läge nära ångbåtsbrygga och blifvande järnvägsstation vid Ljungskile samt å nio kms afstånd från lägerplats. Köpstark skärgård. God afsättning, som betydligt ökas under järnvägsbyggnaden”.
Men uppenbarligen blev bryggeriet aldrig sålt för från den 1:e februari 1906 blev svagdricksbryggeriet utarrenderat till ingenjör Harry Macfie.
Mineralvattenfabriken Zymo drevs dock vidare av Robert Macfie själv. I slutet av februari samma år gick man ut med annons om att man önskade ofördröjligen få tillbaka kärl tillhörande Svagdricks- och Mineralvattenfabriken Zymo och efter den 1:e mars utlovades 30 öre för varje återlämnat kärl eller till den som lämnade upplysning om var sådana fanns.
Harry Mc Fie fortsatte att driva svagdricksbryggeriet under namnet Bryggeriet Lyckorna/Lyckornas bryggeri och lovade att tillhandahålla ”en god, maltstark och vällagrad Ankare-Svagdricka och en ny sorts buteljerad närande Svagdricka”. Hans bryggning skulle börja den 1:e mars samma år.

I februari 1909 köpte Harry Macfie Bryggeriet Zymo och dess annex av A. E. Sundberg från Stenungsund och Ernst Börjesson i Brattefors för 22 500 kr.

I februari 1911 annonserades bryggeriinventarier från Lyckornas bryggeri ut för försäljning; det var "ett nytt obegagnadt Kar af gran, rymmande 50 HL’, ’en något begagnad ölkorkningsmaskin’ samt ’en öltappningsapparat för 6 fl. af förtent koppar".
I telefonkatalogen för år 1916 står Harry Macfie fortfarande som representant för Zymo Bryggeri.

Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag

Bo Natt och Dag (6.5.1780-16.7.1840), son till Axel Natt och Dag och Elisabeth Carlsdotter Ahlefelt, lämnade som ung sin födelseort i Dalsland och flyttade till Uddevalla. En trolig teori är att han efter den stora stadsbranden år 1806 köpte en fastighet på S:a Hamngatan och där startade en bryggeriverksamhet. Han skall ha gått i konkurs 1821 men ändå fortsatt sin verksamhet. I en annons från 1827 kunde man läsa att han "sålde öl, dricka och porter från sitt hus". Man kunde samma år läsa att han "sålde utmärkt god iskällaredricka och öhl, stark tunnedricka och porter samt brännvin". Han kom genom bryggeriverksamheten i kontakt med sin blivande svärfar Christian Wesslau och sin blivande hustru Magdalena Wesslau (1780-1824). Han fick sedan 7 barn tillsammans med Magdalena. När Magdalena avled 1824 gifte sig Bo Natt och Dag om sig med Sara Maria Wesslau, som var en yngre syster till Magdalena. De fick även de 7 barn tillsammans.

I en notis i Uddewalla Weckoblad den 24:e februari 1832 kunde man läsa ”Bo Natt och Dag, som i denna och nästa månad kommer att brygga minst 2:ne brygg i weckan för att inläggas för sommarbehof i dess iskällare, har under samma tid tillräcklig tillgång på god jäst
att aflemna . .”.
Bo Natt och Dag dog den 16:e juli 1840 och Sara Maria tog då över bryggeriverksamheten. Hennes bryggeri annonserade år 1847 ut
”öhl och drick” till försäljning enligt en notis i Bohus Läns Tidning. 1850 bjöds bryggeriet ut för uthyrning. Det verkar dock som mest troligt att hon drev bryggerinäringen vidare med stöd av sin bror Hans Olof Wesslau fram till 1859 då sonen Svante Elof Natt och Dag (1829-1893) återvände till Uddevalla efter sin utbildning och kunde fortsätta att utveckla verksamheten.

Svante Natt och Dag
(1829-1893)

Bryggeriet låg i hörnet av Södra Drottninggatan och Södra Hamngatan i kvarteret Dagson 15:1 och 15:2. Det gula huset som vänder sig mot Bäveån var både bostadshus och kontor för bryggerifamiljen Natt och Dag. De ägde först ett annat hus på platsen som dock brann ner i stadsbranden i april 1859 då 26 fastigheter brann ner. Strax efter byggdes det nu befintliga huset upp. Även bryggeriet brann ner i stadsbranden och det byggdes i samband med återuppbyggnaden om till ett bayerskt bryggeri och i maj samma år annonserade Svante Natt och Dag om att bryggeriets produkter åter fanns för försäljning.

Bryggeriet arrenderades tidvis ut, bl.a. till Carl August Berg i mitten av 1880-talet och det drevs då
under namnet C.A. Bergs Bryggeri.

Bryggeriet annonserade i 'Bohusläningen' 1890 om att dom hade ’Iskällardricka’.
Bryggeriet deltog i juli 1891 med en egen monter på Industriutställningen i Göteborg, vilken även inkluderade en Bryggeriutställning.
Efter sin faders död år 1893 övertog Knut Elof Natt och Dag (1864-1912) *) arbetet som bryggmästare och drev firman 'Svante NattochDag' tillsammans med övriga sterbhusdelägare fram till 1897. Under den tiden var Knut Natt och Dag verksam som bryggmästare. Även sonen Bo Svante Natt och Dag deltog i bryggeriets verksamhet.

På natten till den 30:e september 1893 utbröt det en brand i bryggeriets kölna, belägen vid Södertull. Tack vare en snabb insats av brandkåren var branden släckt inom ett par timmar, innan byggnaden brunnit ner fullständigt. Kölnan med inneliggande malt för några hundra kronors värde var försäkrad.Den 15:e juni 1896 anmälde firma Svante Nattoch Dag att de för sitt bryggeri och sin handelsrörelse ämnade öppna en tappnings- och försäljningsaffär i Lyckorna för försäljning av produkterna från bryggeriet.

1:e april 1897 gick Svante NattochDags sterbhusdelägare ut med ett tillkännagivande om att den bryggerirörelse som de drivit under firma Svante NattochDag i fortsättningen skulle drivas av Bryggeriaktiebolaget Svante NattochDag och senare samma år blev 'Bryggeriaktiebolaget Svante Natt och Dag' inregistrerat hos patent- och registreringsverket för att ”i Uddevalla idka tillverkning och försäljning af malt- och läskedrycker jemte annan dermedsammanhängande verksamhet”. Ansökan var inskickad av Sten Henning, Knut Elof Natt och Dag samt Gustaf Neiglick.
Knut Elof var efter aktiebolagsbildningen verksam som disponent fram till 1904 då han efterträddes av Hans Olof Wesslau, som sedan hade tjänsten till 1924.
I samband med Knut Elof Natt och Dag's avgång höll man i maj det året en extra bolagsstämma för att diskutera och besluta om verkställande direktören avskeds-ansökan, val av ny verkställande direktör, komplettering av styrelsen i samband med det samt ändring av bolagsordningen och i samband med det utestående frågor.
Axel Emil Dahm övertog arbetet som bryggmästare under åren 1905-1911. Därefter var Arvid Forslund bryggmästare under åren 1913-1914, han hade tidgare varit verksam på Bryggeriet Kronan i Göteborg. 1915 övertog sedan Lars Larson tjänsten som bryggmästare.

Natt och Dags bryggeri var länge det största bryggeriet i Uddevalla och det byggdes ut och moderniserades runt sekelskiftet. I oktober 1899 hade nämnden godkänt ingivna ansökningar om tillbygnad på Natt och Dags bryggeri. I februari 1902 var bryggeriets yttre "skal" färdigt och den 11:e februari firade man detta med taklagsöl.
Den 1:e augusti samma år lanserade man på marknaden sin nya Extra Lager-öl och Pilsner-öl som var "tillverkade uti vårt nya tidsenliga bryggeri och rekommenderas dessa ölsorter såsom verkligt goda".
Bryggeriet som låg på Södergatan var 4 våningar högt. Lokalerna på de olika våningsplanen var rymliga och ljusa. Maskinerna levererades av Wiklunds verkstads AB i Stockholm och var av senaste teknik. Bryggeriet beskrevs som det största bryggeriet i Bohuslän och var försett med elektriskt ljus. En modernitet av senaste slag på den tiden.

1901 hade Natt och Dags bryggeri etablerat en filial i Lysekil varifrån de sålde öl buteljvis för avhämtning, således mindre än 10 liter. Detta väckte missnöje bland de boende i närheten som stördes av de supandes oljud och bråk. Polisen kunde inte ingripa då försäljniingsstället kallades filial och var vederbörligen anmäld i handels-registret. Lysekils styrelse anmodade den allmänne åklagaren att åtala brygeriet för olaga ölutskänkning. Någon lagöverträdelse hade dock ej begåtts av bolaget eller dess disponent då föreståndaren för filialen av disponenten på bryggeriet blivit tillsagd att ej handla lagstridigt, så någon vidare åtgärd vidtogs inte.
1903 hade Natt och Dags bryggeri planer på att öppna en öltappningsaffär i Lysekil, men nykterhetsrörelsen tog strid för att stoppa etableringen och det är oklart om det blev något av med det. I början av 1900-talet var det annars vanligt att bryggerierna hade "öltappare" i närliggande orter, men Natt och Dag bryggeri hävdade dock att "öltappare" inte fanns någonstans på den bohusländska landsbygden och att det i så fall kan ha berott på att den frikyrkliga rörelsen hade starka stödje-punkter i Bohuslän, men framför allt så dominerades området av den schartauanska väckelsen och därmed en stark nykterhetsmoral. För övrigt hade bryggeriet enbart direktförsäljning, kringföring, till gästerna i en närliggande badort.

Under tillverkningsåret 1903-1904 hade det vid Svante Natt och Dags bryggeri krossats 75 525 kg malt med en debiterad maltskatt på 3 186,75 kr och under tillverk-ningsåret 1:e oktober 1904 till 1:e oktober 1905 hade det krossats 84 735 kg malt, med en debiterad maltskatt på 3 8316,45 kr.
Under 1904 var bryggeriet leverantör av öl till marketenterirörelsen på Backamo, som drevs med en underofficier som föreståndare. Ölserveringen ägde rum en och en halv timme varje vardag men var förbjuden på sön- och helgdagar.
I slutet av 1904 öppnade man ett cafe - "Café Knape" - i bryggeriets hus vid järnbron.

Den 7:e november 1904 drabbades bryggeriets kölna, en envånings timmerstuga belägen vid Sörkällan, återigen av en brand. Det gick emellertid inte lika bra som vid branden 11 år tidigare utan nu brann kölnan ner till grunden. Byggnaden användes även för hartsning av ölfat och det var vid kokning av harts som olyckan inträffade.

Man annonserade 1904 om att de hade "Prima jäst till salu" och att de önskade köpa "Lång- och Stackhalm". 1905 annonserade bryggeriet om att de hade "Jäst till Julbak alla dagar" samt om att de bl.a. hade Jul-öl till försäljning. Som en extra produkt vid sidan av ölen sålde man 1905 även Rosenhäger, ett härligt alkoholfritt fruktvin.

Som bryggmästaren vid bryggeriet var i början av 1900-talet Fredrik Åkerhielm, som dock avled av lunginflammation år 1905, endast 33 år gammal. Han kom till Uddevalla från Landskrona och hade enbart varit på bryggeriet i två år.
Bryggeriet drabbades av ytterligare två dödsfall under andra halvan av 1905 och första halvan av 1906 då först Albin Svensson anställd på bryggeriet i juni 1905 berövade sig livet genom hängning och när sedan bryggeriarbetaren Martin Henriksson i mars 1906 begick självmord genom att skära sig i halsen.

1906 annonserade man även att man önskade köpa en ’häst – stark och felfri’, och att de hade ’torr och dammfri Malt-grodd’ till salu.
I slutet av 1906 tvingades man att ta beslut att p.g.a. ökade produktionskostnader och andra skäl höja priset på sina maltdrycker fr.o.m. 1:e januari 1907. De nya priserna blev: Pilsneröl 1/3-butelj - 12 öre, Lageröl 2/3-butelj - 19 öre och 1/3-butelj - 10 öre, Pilsnerdricka 2/3-butelj - 17 öre och 1/3-butelj - 8,5 öre, Lagerdricka 2/3-butelj - 14 öre och 1/3-butelj 8 öre samt Lagradt Svagdricka 2/3-butelj - 10,5 öre och 1/3-butelj 6,5 öre.

Bryggeriet gick i konkurs både år 1904 och år 1912, men vid båda tillfällena kunde företaget rekonstrueras.

1917 köptes bryggeriet upp av Pripp & Lyckholm men fortsatte i egen regi. Bryggeriet hade på 1920-talet också en islada på Södertullsgatan.
I en annons i dagspressen den 16:e december 1921 gjorde bryggeriet reklam för sin julöl; "Julöl säljes från och med 15/12 1921 i Natt och Dags bryggeri".
Till kontrollombud 1923 vid skattepliktiga bryggerier inom Göteborgs och Bohus län hade för Natt och Dags bryggeri förordnats E. Hessler.
Den 14 april 1924 lades driften slutgiltigt ned vid bryggeriet och rörelsen flyttades till Utsiktens bryggeri.
Schwartzman & Nordström AB köpte därefter bryggeribyggnaderna och byggde om lokalerna till konfektionsfabrik.

*) Enligt tillgängliga uppgifter så avled Knut Elof Natt och Dag år 1912. Ingen närmare datum har gått att få fram. I samband med att han avlidit stod
....det dock i ett flertal dagstidningar från onsdagen den 3:e januari 1912, bl.a. Svenska Dagbladet, att han avlidit "på söndagen å klinik i Göteborg".
....Det skulle innebära att han avled den 31:e december 1911. Exaktheten i uppgiften är kanske inte hundraprocentig gällande när han avled.

Reklam för Svante Natt och
Dags bryggeri 1897.

Bryggeriet sett från Norra Hamngatan.

Interiörbild. Fotograf: Thure Nihlén. Bohusläns Museum bildarkiv.

Bild från bryggeriets innergård. Fotograf: Hanson. Projekt Runeberg

Utsiktens bryggeri AB

Utsiktens bryggeri låg på Underås, mellan Underåsgatan och Vintergatan, i västra Uddevalla. Bryggeriet fick sitt
namn efter platsen som redan på 1700-talet kallades för Utsikten. På den tiden fanns det ingen annan bebyggelse
där och man hade en strålande utsikt mot Byfjorden.
Redan på 1820-talet låg det ett brännvinsbränneri på platsen och innehavare var den kände Uddevallabon Carl
August Kullgren (född 19 januari 1793 i Uddevalla och död 25 september 1851 i London under ett besök vid världsutställningen).
Hans bränneri var ett av de första ångbrännerierna i Sverige. På 1850-talet blev det kritiskt för de små
brännerierna och hela bränneribranschen kom i gungning. Många småbrännerierna runt om i Sverige tvingades
då att lägga ned sin verksamhet och produktionen koncentrerades till större enheter.
Under åren 1820-1850 fanns det åtskilliga brännerier i Uddevalla men år 1862 rapporterades det att inget bränneri
var igång i staden.
Ivar Kullgren, C.A. Kullgrens son, som övertagit driften efter sin fars död, konverterade 1853 Utsiktens brännvins-
bränneri till ett ångdrivet bayerskt ölbryggeri. Från början hette bryggeriet "Utsigtens bryggeri".
Vad gäller Ivar Kullgrens bryggeri så fanns det en annons i 'Bohus Läns Nya Tidning' den 1 juni 1854 om att det fanns "Bajerskt öl, Svenskt öl och Dricka" till försäljning från Uddevalla Bajerska Bryggeri. Rent tidsmässigt så borde det handla om Utsigtens bryggeri. 1855 sålde han Bajerskt öl av ny tillverkning från Uddevalla Bajerska Bryggeri. Ölen såldes i en Ölkällare som var öppnad i ett hus vid Norra Hamngatan som ägdes av C.A. Kullgrens änka.

C.A. Kullgren
(19.1.1793-25.9.1851)

Ivar Kullgren
(14.12.1823-10.10.1883)

Efter Ivar Kullgrens död 1883 stod sterbhuset, med C.A. Kullgrens änka Therèse i spetsen, som ägare fram till 1890 då Konrad Forster köpte bryggeriet för 29 500 kr och som han sedan sökte lagfart för den 23:e mars 1891.
Den 25:e januari 1877 brann bryggeriet ned till grunden men byggdes snabbt upp igen. Familjen Ivar Kullgren ägde då bryggeriet men det var vid det tillfället utarrenderat till Otto Kjellman. Bryggmästare var under den perioden en herr Wollf. Otto Kjellman skrev den 28:e april 1884 i 'Bohusläningen' att han under sommaren 1883 låtit borra en artesisk brunn och därigenom lyckats erhålla ”vatten i riklig mängd samt af ypperlig beskaffenhet”.
I februari 1885 ertappades en man när han försökte stjäla tombuteljer ur en s.k. sköljbod vid Utsigtens bryggeri. Samma man hade tidigare samma månad tillgripit totlat 12 st. tombuteljer som han sedan sålt vidare till värdshusidkaren Elisabet Andersson för 5 öre styck.
I slutet av år 1886 introducerade Otto Kjellman 'Utsigtens Porter'. och i början av 1888 bekräftade Otto Kjellman att han fortfarande idkade bryggerirörelse under firma Otto Kjellman.
9:e september 1888 avled Otto Kjellman, vid en ålder av 62 år, men verksamheten vid bryggeriet drevs vidare av hans sterbhusdelägare. Ett år senare, i oktober 1889 anmäldes till handelsregistret vid Uddevalla rådhusrätt att den bryggerirörelse som bedrivits av sterbhusdelägarna efter avlidne Otto Kjellman fortsättningsvis enbart skulle bedrivas av Anna Kjellman och hennes bror bryggmästaren Wilhelm Kjellman under oförändrad firma Otto Kjellman, men redan i november året därpå anmälde de till firmaregistret att deras i firman Otto Kjellman bedrivna bryggerirörelse och handel med dithörande artiklar hade upphört.

Som kuriositet kan nämnas att Otto Gustaf Kjellman på 1860- och 1870-talen annonserade i rikspressen efter ett bäjerskt bryggeri att arbeta på eller arrendera. I en annons från den 26 juni 1868 var hans uppehållsort Cimbrishamn. År 1876 omnämns Otto Kjellman i Uddevalla som bryggaren Otto Kjellman och 1877 står han i samband med branden den 25:e januari som arrendator av Utsigtens bryggeri och säljer då sitt öl under namnet Utsigtens bryggeri, Otto Kjellman.

Annons i Dagens Nyheter från 26:e juni 1868

I september 1890 köpte som sagt Konrad Forster (1855-3:e december 1909) Utsigtens bryggeri. Han lät samma år dra fram en ny vattenledning till bryggeriet, genom den s.k. Holmerska ängen. Han ville även att staden skulle kunna få använda ledningen och då även vara med och dela på kostnaderna.

Enligt notis i pressen fick han den 24:e mars 1891 tillstånd att ”å sitt egande landeri Utsigten på stadens grund idka bryggerirörelse för tillverkning af maltdrycker m.m. under firma Forsters Bryggeri”. Produkterna var 'Bayerskt Lageröl' och Iskällardricka'. Till julen 1892 hade det tillkommit en 'Jul-öl'.
Konrad Forster, som var bördig från Bayern, hade innan han köpte Utsigtens bryggeri från 1879 bedrivit bryggeriverksamhet i Göteborg tillsammans med sin far Georg Peter Forster. Deras bryggeri hette G.P. Forster & son. 1880 övertog Konrad själv rörelsen och drev den i egen regi fram till november 1883 då han lämnade över den till sin far. 1888 var Konrad Forster även delägare i en bryggerirörelse med namnet Bryggeribolaget Brage.
Under 1890-talet var Konrad Forster även med i styrelsen för Uddevalla Isaktiebolag som bl.a. sålde is till stadens bryggerier.

Reklam för Forsters
bryggeri i almancka 1893

Utsigtens bryggeribyggnad som var uppförd av tegel i två våningar och som var täckt med asfalt på bräder innehöll på nedre våningen mälteri, bryggeri och jäskällare samt på övre våningen kylrum med kylskepp och kölna. Bryggeribyggnaden kompletterades med en källare av sten som innehöll en avdelning för förvaring av öl och svagdricka. Bryggmästare under perioden med Forster som ägare var en man vid namn Wohlfort. 1892 annonserade man efter en "energisk, nykter och pålitlig ölutkörare".
Konrad drev Utsigtens bryggeri fram till februari 1894 då han på egen begäran försattes i konkurs.
Bryggeriet och landeriet lades sedan ut på auktion i maj samma år. Byggnaderna som ingick i konkursen var "Bayerskt ölbryggeri af sten i två våningar jemte mälteri, endast några få år gammalt; Läskedrycksfabrik af sten, nybygd; Lagerkällare, första klas, stor och rymlig, af sten; Ladugård, Stall, Redskapsbodar m.m. till nödigt behof". Bryggeriet som drevs för konkursmassans räkning var i full gång och hade haft en årlig omsättning på ca. 40 000 kr. Egendomen var till försäljning med eller utan bryggeriinventarier och lager. Bryggeriet med ängar och åbyggnader värderades då till 25 000 kr.
I augusti 1894 köpte J. L. Larson och Viktor Kullgren, som från 1886 drivit bryggeriet tillsammans, bryggeriet på exekutiv auktion för 13 950 kr. J. L. Larson ägde därefter bryggeriet under åren 1895-1904. Sommaren 1901 lät han modernisera detsamma genom att bygga om det till ett större och mer tidsenligt bryggeri samt även ett nytt boningshus.

Produktionen avslutades dock inte i samband med auktionen utan Forsters Bryggeri annonserade samma dag som notisen om konkursen publicerades att deras "tillverkningar komma fortfarande att tillhandahållas respektive kunder för konkursmassans räkning, till samma priser som platsens öfriga bryggerier".
Den 19:e oktober 1894 meddelade hans hustru Maria Forster i en annons i 'Bohusläningen' att hon "ämnar härstädes idka handelsrörelse under firma Forsters Maltdrycksaffär, M. Forster". Konrad Forster hade under hela hösten 1894 haft problem med finanserna och hade regelbundna borgenärssammanträden med Stadsfogden i Uddevalla. Sista sammanträdet var den 1 mars 1895.
Konrad Forster höll sig dock aktiv inom bryggeribranschen och sökte i augusti 1903 befattning som kontrollör vid de skattepliktiga bryggerierna i länet.

Under tillverkningsåret 1903-1904 hade det vid Uddevalla Ångbryggeri (Utsiktens bryggeri) krossats 54 415 kg malt med en debiterad maltskatt på 1 820,75 kr och
under tillverkningsåret 1:e oktober 1904 t.o.m. 1:e oktober 1905 hade det krossats 93 415 kg malt med en debiterad maltskatt på 4 439,05 kr,

1904 såldes bryggeriet till Georg Sjunnesson (1872-1922), då hemmahörande i Helsingborg. I november 1904 hade bryggeriet ombildats till aktiebolag med ett aktiekapital på 100 000 kr. Sjunnesson sökte sedan lagfart för Utsikten bryggeri den 6:e februari 1905 vid Uddevalla rådstufvurätt, gällande "å fastigheten östra andelarne af stadsängarna n:ris 24 (B), 26 (B) och 27 (B) med åbyggnader samt inventarier som sökanden för 155,000 kronor (däraf 10,000 för inventarierna) köpt af bryggaren J.L. Larson." I stämpelavgift erlades 1 752 kronor. Köpet transporterades och överläts sedermera på Uddevalla ångbryggeriaktiebolag.
Redan i slutet av 1904 annonserade Sjunnesson ut Pilsneröl i ny tappnig från 'Uddevalla ångbryggeriaktiebolag, f.d. Utsigtens bryggeri', trots att namnändringen inte var registrerad förrän i början av året därpå..
Sjunnesson fick sedan lagfart för bryggeriet i febr. 1905 och ändrade samtidigt namnet till Uddevalla Ångbryggeri AB, vars ändamål var att ”idka tillverkning och försäljning av maltdrycker m.m. Styrelsens säte var i Uddevalla” och i 'Bohusläningen' den 2:e mars samma år gjorde han ”sina kunder uppmärksamma på att de numera under egen firma och egna etiketter tillhandahöll Extra Lageröl och Lagerdricka af ny och egen brygd”. Aktiekapitalet var 100 000 kr. Styrelsen bestod av kontorschef C.M.J. Uddenberg i Stockholm samt bryggmästare G. Sjunnesson i Uddevalla och A.H. Uddenberg i Göteborg. Firman tecknades av styrelsen gemensamt samt av C.M.J. Uddenberg och Sjunnesson var för sig.

Den 2:e mars 1905 annonserade Uddevalla Ångbryggeri AB, f.d. Utsigtens Bryggeri, i 'Bohusläningen' om att de "under egen firma och egna etiketter tillhandahålla Extra Lageröl och Lagerdricka af ny och egen brygd, och rekommenderar dessa tillverkningar tillika med våra läskedrycker och mineralvatten".
I april 1905 hade bryggeriet installerat ett nytt kylverk och kunde då sluta med det då föråldrade systemet med naturis och kunde på så sätt slippa olägenheter med bl.a. smuts och fukt i lagerkällarna. Detta medförde att de ansåg sig kunde tävla med de bästa inom sin industrigren vad gäller såväl hygien som i andra hänseenden.
Förutom maltdrycker så hade man 1905 även Vört och Maltgroddar till försäljning på bryggeriet.

I mars 1906 annonserade de om att "En vaken och duktig Arbetare" samt en "Maskinist, van vid rep. och mindre smide", kunde erhålla stadigvarande och goda platser.
I början på samma år släppte bryggeriet en s.k. buteljerad Lagersvagdricka, med en alkoholprocent på under 2 volymprocent, som således även skulle kunna drickas av nykterhetsföreningarnas medlemmar. Priset var 6 öre för en halvbutelj, 33 cl, vilket ansågs vara billigt. I slutet av året tvingades man att ta beslut att p.g.a. ökade produktionskostnader och andra skäl höja priset på sina maltdrycker fr.o.m. den 1:e januari 1907. De nya priserna blev: Pilsneröl 1/3-butelj - 12 öre, Lageröl 2/3-butelj - 19 öre och 1/3-butelj - 10 öre, Pilsnerdricka 2/3-butelj - 17 öre och 1/3-butelj - 8,5 öre, Lagerdricka 2/3-butelj - 14 öre och 1/3-butelj 8 öre samt Lagradt Svagdricka 2/3-butelj - 10,5 öre och 1/3-butelj 6,5 öre.
Inför julen 1906 introducerade man maltdrycken Ångbryggeriets Mumma - särdeles välsmakande och absolut alkoholfri.

George Sjunnesson var ägare av bryggeriet och senare även disponent fram till slutet av 1911 då Uddevalla Ångbryggeri AB försattes i konkurs på måndagen den 11:e december. Bryggeriets tillgångar var vid tillfället 192 887 kr. medan skulderna uppgick till 296 408 kr.
Verksam vid bryggeriet vid den tiden var även Arvid Uddenberg (1870-1940) som år 1900 var bryggerimästare vid Carnegiska porterbryggeriet. Disponent för bryggeriet var då Martin Uddenberg (1859-1950), och han var så fram till 1908 då George Sjunnesson tog över. Einar Grähs arbetade under åren 1905-1912 som bryggmästare på bryggeriet. I samband med konkursen såldes Uddevalla Ångbryggeri AB:s anläggningar på exekutiv auktion i februari 1912 och inropades där av Fastighets AB
i Uddevalla för 130 000 kr, genom sin direktör Nils Sjunnesson. I samband med detta bytte man namn på bryggeriet till Utsiktens Ångbryggeri AB.
I februari 1915 annonserade bryggeriet efter en "Bokhållare, yngre, arbetsam, ordentlig och plikttrogen samt exercis" som omedelbart erbjöds anställning.
Bryggeriet hette sedan Utsikten Ångbryggeri AB fram till år 1919 då J.A. Pripp & son förvärvade fastigheten. Säljare var Fastighets AB i Uddevalla. I samband med ägarbytet så ändrades namnet till Utsiktens bryggeri.
Till kontrollombud 1923 vid skattepliktiga bryggerier inom Göteborgs och Bohus län hade för Utsiktens bryggeri förordnats E. Hessler.

J.A. Pripp & son genomförde 1926 en omfattande modernisering och ombyggnad av anläggningen och efter det så står AB Pripp & Lyckholm som ägare. Den 20:e september 1926 visades det nya bryggeriet för särskilt inbjudna gäster och dagen därpå för allmänheten. Man tillverkade då Pilsner, Extra lager och s.k. Skattefritt. Man hade också en omfattande tillverkning av läskedrycker och tillverkade bl.a. även "Bock-öl" och "Münchener-öl". Bryggmästare under åren 1928-1937 var August Skantz (1877-1963). Efter honom arbetade K-H. Kjellin som bryggmästare under år 1938. Därefter kom Nils Berg som var bryggmästare under åren 1938-1941.
Kontorschef vid tiden för Pripps modernisering av bryggeriet var Gottfrid Törnskog (1883-1950) som arbetat vid Utsiktens bryggeri sedan unga år. Hans befattning ändrades till att bli disponent när Pripps köpte bryggeriet. I början av 1900-talet kom Olof Rosander till Utsiktens bryggeri och han arbetade som bryggmästare under åren 1941-1950. Han blev sedan disponent och ersatte Gottfrid Törnskog som tvingades sluta p.g.a. sjukdom. Olof Rosander blev således den sista disponenten på bryggeriet. Han hade då varit disponent under åren 1951-1965.

Tisdagen den 27:e januari 1942 inträffade en storbrand i bryggeriet. Branden startade vid 7-tiden på morgonen och det var byggnadens västra länga, vilken upptog tappavdelningen och personalens matsalar, som eldhärjades. Därvid skadades även åtskilliga av de dyrbara maskinerna. Brandmännen lyckades efter ett par timmar begränsa elden. På grund av den starka kölden, -22 grader, hade dessa ett mycket besvärligt arbete och bryggeriet fick trots deras snabba insats omfattande skador. Efter branden började man omgående att reparera byggnaden och passade då på att samtidigt förnya maskinparken.
På hösten 1960 togs inom Pripps beslut om att Utsiktens bryggeri skulle lägga ned driften. Åtgärden skulle vara genomförd hösten därpå. De anställda informerades om detta den 14:e november. Ett tiotal anställda friställdes medan de övriga anställda, som ej var i pensionsåldern fick fortsatt sysselsättning i företagets distributions- och lagerverksamhet som anläggningarna i Uddevalla i fortsättningen skulle användas till. Produktionen lades sedan ner helt i början av 1961 och sedan fungerade lokalerna som nederlag och distributionscentral under ytterligare några år. 1968 flyttade Pripps verksamheten till det nybyggda lagret på Kuröd och verksamheten i Underås upphörde därmed helt och hållet. Bryggeribyggnaden fick dock stå kvar i flera år men revs i mitten av 1970-talet.

Lite kuriosa:
Med anledning av att det infördes en maltskatt fr.o.m. den 1:e oktober 1903 höjde stadens bryggerier priset på sina produkter med 1 öre / halvbutelj, 2 öre / helbutelj och 3 öre / liter.
Etiketterna tillverkades centralt bl.a. av Skånska Litografiska och Jönköpings Litografiska. De såg likadana ut över hela landet men hade plats för påtryck av det
lokala bryggeriets namn. Fram till 1940-talet handklistrades dessa på flaskorna.

Utsiktens bryggeri har vid ett par tillfällen varit utsatt för inbrottsförsök.
Ett skedde den 15:e maj 1921 då inbrottstjuven eller tjuvarna hade gått in fönstervägen och försökt bryta upp kontorets kassaskåp. Detta misslyckades dock och tjuvarna fick nöja sig med dagskassan på 10 kr. Såsom skäligen misstänkt för stölden anhölls en Uddevallabo, som emellertid i brist på bevis åter måste släppas.
Den 25:e april 1926 utsattes Utsiktens bryggeri för ett dynamitinbrott. Tjuvarna sprängde två kassaskåp men de ”kommo ej över några pänningar”. De två gärnings-männen, sjömännen A.T. Alsterberg och S.S. Berg, dömdes sedan i slutet av juli samma år av Uddevalla rådhusrätt till vardera 2 års straffarbete för inbrottet.
Den 18 januari 1933 utsattes Utsiktens bryggeri åter igen för ett dynamitinbrott då man bl.a. försökte spränga bryggeriets stora kassaskåp. Några pengar fick dock tjuvarna inte med sig den gången heller.

Bryggeriets exteriör 1947. Fotograf: Arne Andersson. Bohusläns Museum bildarkiv.

Interiörbild 1943. Fotograf: David Almqvist. Bohusläns Museum bildarkiv.

Uddevalla bryggeri

Uddevalla bryggeri var ett svagdricksbryggeri som enligt text på etiketterna grundades år 1877. Det finns dock inte speciellt mycket dokumenterat om detta bryggeri. 1930 övertogs bryggeriet av bryggmästaren Anders N. Karlsson (1883-1943). Han hade tidigare även ägt bryggerier i Arvika, Munkedal och Mjölby.
Efter honom var Carl Oscar Jacobsson bryggmästare fram till det att bryggeriet enlig notis i dagspressen gick i konkurs den 26:e april 1940.
I juni samma år utbjöds bryggeriets inventarier till försäljning, alternativt kunde man få överta rörelsen som då var utarrenderad och i full gång. Det finns inget noterat om huruvida bryggeriet såldes eller inte. Det mest troliga är att det fortsatte att arrenderas ut för det finns en annons i 'Bohusläningen' från november 1941 om 'Uddevallas Mörka' från Uddevalla bryggeri. Det finns även en notis från 1943 att A. N. Karlsson ”alltjämt innehade” bryggeriet när han avled det året.
I juni 1943 annonserade Uddevalla Bryggeri i 'Bohusläningen' om att dom hade "utsökt välsmakande läskedrycker" till salu.

Enligt en notis i Aftonbladet den 29:e april 1945 övertog AB Pripp & Lyckholm samma månad Uddevalla bryggeri som därigenom lades under Prippkoncernen.

Annons från Uddevalla bryggeri i
Bohusläningen 28 november 1941

J.L. Larsons bryggeri

Bryggare Johan Leonard Larson föddes den 20:e maj 1846 i Högås och dog den 15:e maj 1921 i Uddevalla. Han gravsattes på Norra Kyrkogården i Uddevalla. Han gifte sig den 15:e augusti 1880 med Thekla Augusta Hagström
(1851-1937) i Uddevalla). Han började med sin bryggeriverksamhet 1877 och anlade år 1886 ett ölbryggeri, J.L. Larsons Bryggeri, som 1915 bytte namn till J.L. Larsons svagdricksbryggeri. Bryggeriet låg då vid Lagerbergsgatan 5, på gården,
i kvarteret Sundberg.
Föreståndaren för bryggeriet var Yngve Brycker (gift 21 juli 1930 med Valborg Arnell). Han var son till J.L. Larson som hade grundat bryggeriet. Han avled i januari 1969, 77 år gammal.
Natten till den 26:e mars 1886 uppstod en soteld på J.L. Larsons bryggeri. Larson och hans skorstensfejare blev med anledning av detta instämda till Uddevallas åklagare för ”wårdslös eller uraktlåten sotning”. Larson dömdes till böter
på 5 kr. medan skorstenfejare Lundgren helt frikändes.
Kvaliteten på ölet berodde i stor utsträckning på det vatten som användes vid bryggningen och för att säkerställa en god kvalitet på vattnet tog man det från en brunn som låg på Bryckers torp på Överby vid Svältekileviken.
Vattnet kördes till bryggeriet i 500 liters kar.
I mars 1889 moderniserades bryggeriet något och i samband med detta så annonserade J.L. Larson att de hade en "Bryggpanna af koppar" samt en "Krossmaskin" till salu.

J.L. Larson
(20.5.1846-15.5.1921)

Den 13:e oktober 1891 informerade Uddevalla Centraltelefonstation om "att som ny abbonent i Uddevalla telefonnät har nu bryggare J.L. Larson med n:r 33 tillkommit".

Fram till 1894 tillverkades såväl öl som skattefria maltdrycker vid Lagerbergsgatan. J.L. Larson köpte då upp Utsiktens bryggeri på Underås och sökte den 19:e november 1894 om lagfart vid Uddevalla rådhusrätt för "landeriet Utsigten med till hörande ängar n:r 25, 26, 27, 28 och 30 inklusive byggnader (boningshus, kontorsbyggnad, bryggeribyggnad), som han hade köpt av grosshandlare E. G. Lange för 16 000 kr".
I samband med det flyttades öltillverkningen dit. Tillverkningen av skattefria maltdrycker fortsatte dock som tidigare på Lagerbergs-gatan, liksom tillverkningen av läskedrycker och mineralvatten.
1897 bestod deras produkter av Malt- och läskedrycker såsom Bayerskt & Pilsner-Öl, Iskällardricka & Svagdricka, Enbärs-öl m.m.
Bryggeriet hade också återförsäljare runtom i staden; t.ex. så såldes deras produkter av Herrar J.H. Hellgren, Axel Wallström, Herman Johansson och G.Th. Ohlson.

1899 annonserade J. L. Larson Bryggeri i 'Bohusläningen' om att de sökte 'en buteljsköljerska", 'en eller två nyktra och ordentliga arbetare vid Utsigtens Bryggeri' samt 'ett fruntimmer, något kunnig i räkning och skrifning och som kan förete goda betyg om noggrannhet och ärlighet'.

1901 ansökte J.L. Larson om att få göra en ombyggnad av brygge-riet och boningshuset och i mars 1901 biföll Bygnadsnämnden i Uddevalla detta.

Foto från boken "Minnen och bilder" av Tage Berglund.

På gården till det stora tvåvåningshuset på Lagerbergsgatan, näst
längst bort på bilden, bedrev Larson sin öltillverkning. Själv bodde han
på andra våningen.

1902 sålde Larson en del av ängarna vid landeriet som han köpt av E. G. Lange 1894, plus ytterligare lite mark till Jacobowskys handelsbolag för 53 000 kr. En bra
affär således för J. L. Larson.
Som var brukligt på den tiden så sålde bryggerierna eller gav bort överbliven jäst och mäsk till lantbrukarna i trakten och bryggeriet annonserade i 'Bohusläningen' i juli 1905 om att de hade "Färsk jäst" och "Mäsk" till salu dagligen under sommarmånaderna.
1914 bestod deras produkter av Fatsvagdricka, Pilsnersvagdricka och Läskedrycker som dom hade till försäljning.
Bland produkterna på 1920-talet fanns ett öl med låg alkoholhalt, s.k. Skattefritt. Även öl klass II och svagdricka som såldes i flaskor, 5- och 10-liters damejeanner tillverkades förutom en del läskedrycker.
Brycker hade dessutom ett nederlag på Kilbäcksgatan för starkare öl, t.ex. klass II.

Enligt en notis i 'Aftonbladet' den 29:e april 1945 övertog AB Pripp & Lyckholm samma månad även J.L. Larsons bryggeri som därigenom även de lades
under Prippkoncernen.

Bryggeriets pesonal uppställda på gården 1929 i samband med bryggeriets 50-års-firande. Mannen i kostym är Y. Brycker

Bohus bryggeri AB Bohus bryggeri AB registrerades i Uddevalla sommaren 1995 av Michael Edh och Sören Rahm. Bryggeriet hade ingen egen produktion utan deras första öl, Bohus Pilsner (lager, 4,7%) som lanserades i januari 1996, producerades på Moss bryggeri i Norge. Receptet var framtaget av en bryggmästare där efter önskemål av Edh och Rahm. Produktionen flyttades under 1996 över till Gamlestadens bryggeri i Göteborg som lanserade deras andra öl, Bohus Amiral (lager, 5,1%) som var framtagen av dess bryggmästare Niclas Eriksson. I juni 1997 sålde Bohus bryggeri sina varumärken till Grebbestads bryggeri som därmed övertog bryggandet av Bohusölen. Totalt tillverkade Bohus bryggeri ~70 000 liter öl under sitt första verksamhetsår.			Michael Edh och Sören Rahm visar stolt upp sin första brygd i januari 1996. 'Bohusläningen' 4.1.1996. Foto: Per Landén.

Uddevalla bryggeri AB

Uddevalla bryggeri AB var ett mikrobryggeri och ölen bryggdes
i en 12 kvm stor ombyggd källare hos ägaren / bryggmästaren Robert Ahlin (fd Larsson) på Ulvstigen 34 i Uddevalla.
Bryggeriet startade i slutet av 2016.

De två första ölen, Gustavsberg (Pale ale, 6,0%) och Skeppsviken (IPA, 7,0%) presenterades under vintern 2017
med start den 17:e november och deras tredje öl Hafstens
udde (DIPA, 8,2%) lanserades i januari 2018.
I januari 2018 bryggdes även en begränsad upplaga (296 flaskor) av en Chocolate Stout (7,0%).
Under 2018 kom ytterligare 3 st. öl; Lilla Hasselön (IPA, 7,0%), Stora Hasselön (DIPA, 8%) (två säsongsöl) och Art Limited Edition (9,2%) och efter det har det 2019 tillkommit Rödön (India Porter, 7,0%), Sunds Tånge (Chocolate Stout, 8,5%)
och Bassholmen (Ljus Ale, 6,0%).

Produktionen var på knappt 10 000 liter per år med ett 200
liters bryggverk. Bryggeriet bestod även av 4 st. trycktåliga jästankar på 480 liter st, 3 st mindre jästankar på 110 liter st. och hade en mottrycksfyllare där varje flaska matades i för hand. Även kapsylering, påsättning och stämpling av etiketter skedde för hand.

Tyvärr så valde Robert Ahlin att i februari 2023 avsluta produktionen på sitt bryggeri p.g.a. skenande kostnader för råvaror och ökade elkostnader i kombination med hög arbets-belastning under långa arbetsdagar.

Robert Ahlin framför sitt bryggverk. Foto: Dotte Nielsen, Mitt Uddevalla 15.11.2017

Art Limited Edition (9,2%)

Någon konkurs rörde det sig alltså inte om så formellt fick bolaget vara vilande. Utrustningen fick stå kvar i källaren men några förhopppningar om att väcka nytt liv i bryggeriet framöver hade Robert inte vid nedläggningstillfället.

I februari 2024 blev det dock klart att produkter från Uddevalla bryggeri kommer att uppstå efter att Robert Ahlin har ingått ett samarbete med Ruckel Brewing, tidigare Strömmarns, i Trollhättan. Den lokala efterfrågan på produkterna från Uddevalla bryggeri var så stor att Robert såg sig nödgad att försöka sig på att få ut sina produkter igen. Samarbetet kommer även att innebära helt andra möjligheter att brygga större mängder än vad han själv kunde åstadkomma hemma i huset. Ölen kommer att bryggas av Ruckel Brewings bryggmästare Micke Nyberg i företagets lokaler vid Olidans kraftstation i Trollhättan. Robert utlovar samma recept och samma öl som tidigare.
Den 3:e juni 2024 introducerades de nyproducerade ölen Gustavsberg och Skeppsviken på systembolaget, nu som burköl.

Bryggerier och mälterier i Sverige under 150 år. Sammanställt 1994 i samverkan mellan
Sveriges Bryggmästare Förening och Svenska Bryggareföreningen.

Uddevalla

Kjellmans Bryggeri
Larssons Bryggeri
Svante Natt och Dag Bryggeri
Uddevalla Ångbryggeri
Utsiktens Bryggeri

Kjellmans Bryggeri
.. Uddevalla

Larson Bryggeri
.. Uddevalla
.. 1873-1921

Svante Natt och Dag, Bryggeri
.. Uddevalla
.. 1859-1924
.. till Pripp 1917

Uddevalla Ångbryggeri
.. grundades av
.. Leonard Larson
.. 1886, ändrades till
.. J.L. Larsons
.. svgdricksbryggeri 1915?

Utsiktens Bryggeri
.. till P-L 1919

Ägare
Styrelseordförande
VD, V VD, Disponent

J. L. Larson ...........

Svante
Natt och Dag .........
Knut Elof
Natt och Dag .........
H. Wesslau ............

Leonard Larson .......
Martin
Uddenberg .............
Georg Sjunnesson ...

Gottfrid Törnskog ....
Folke Simonsson .....
Olof Rosander ........

.... 1897

1859-93

1897-04
1904-24

1886-15

1904-08
1904-11

.... 1917
1946-51
1951-65

Bryggmästare
Maltmästare
Laboratoriechef

Wolff

Knut Elof
Natt och Dag ........
J.A.O. Hedberg .....
Axel Dahm ............
Arvid Forslund .......
Lars Larson ..........

Einar Grähs ..........

Harald Gilck ..........
K-H Kjellin ............
Nils Berg ..............
Olof Rosander .......

1887-97
1895-98
1905-11
1913-14
.... 1915

1905-12

1923-28
1937-38
1938-41
1941-50

Sveriges Industrikalender, 1947

IX: i. Maltfabriker och skattepliktiga bryggerier.
Utsiktens Bryggeri, Uddevalla

IX: j. Skattefria bryggerier.
Larssons Bryggeri, J. L., Uddevalla
Uddevalla Bryggeri, A. N. Karlsson, Uddevalla

IX: k. Vatten och läskedrycksfabriker.
Larssons Bryggeri, J. L., Uddevalla
Utsiktens Bryggeri, Uddevalla
Uddevalla Läskedrycksfabrik, Bröderna Johansson, Uddevalla

Utsiktens Bryggeri, Uddevalla, Se AB. Pripp & Lyckholm, Göteborg.
AB Pripp & Lyckholm tillverkar maltdrycker vid bl.a. Utsiktens Bryggeri, Uddevalla.
Disponent Utsiktens Bryggeri: Folke Simonsson

Källförteckning:
Böcker och skrifter:
- Uddevalla Sparbank - 1836-1936, Sten Kristiansson, Minnesskrift, 1935
- Uddevalla stads historia, del III, Sten Kristiansson, Barneviks tryckeri, 1956
- Krogar och krögare, Gustaf E. Karlson, Uddevalla Kulturnämnd, 1979
- Minnen och Bilder, Tage Berglund, FW-förlaget, 1983
- Uddevalla förr - en bildbok, Hugo Olsson, Bohusläns museum och hembygdsförbund, 1983
- Uddevalla - Staden vid Byfjorden, H. Rehnberg, Jubileumsskrift Uddevalla Sparbank, 1986
- Bryggerier och Mälterier i Sverige under 150 år, Sveriges Bryggmästare Förening & Svenska Bryggareföreningen, 1994
- Bryggerierna och ölmarknaden, Torbjörn Lundqvist, Spiritus nr. 9, 2007
Tidningsartiklar:
- Diverse notiser från åren 1827-1981 i dagstidningarna:
...'Aftonbladet', 'Bohusläningen', 'Bohusläns Allehanda', 'Bohusläns Annonsblad', 'Bohus Läns Tidning', 'Dagens Nyheter',
.. 'Göteborgs Dagblad', 'Göteborgs-Posten', 'Svenska Dagbladet' och 'Uddewalla Weckoblad'.
- Bohusläningen, Utsiktens bryggeri i Uddevalla avslutad 100-årig industriepok, Sven Lidman, 1973-02-13
- Bohusläningen, Lokal öl - snart i var mans strupe?, Hans Rosén, 1996-01-04
- Bohusläningen, Första ölen på flaska, Jonathan Martinsson, 2017-10-20
- Bohusläningen, Ölfantasternas glädjebesked: Uddevalla bryggeri återuppstår, 2024-02-15
Internet:
- Bohusläns museums samlingar. Internetkälla: DigitaltMuseum https://digitaltmuseum.se/search/?q=uddevalla+bryggeri
- Mitt Uddevalla, Från malt till flaska. Historien bakom Uddevalla Bryggeri, Dotte Nielsen, 2017-11-15
- Bryggeriklubben.se. Bilder på öletiketter
- Ätten Natt och Dags släktförening, Medlemsbrev nr. 1/2016
- Facebook - Du vet att du är från Uddevalla om... https://www.facebook.com/groups/304482089643260/search/?q=bryggeri
Övrigt:
- RA. Länsräkenskaper, Gbgs och Bohus län 1870:21
- Sveriges Handelskalender, 1861-1896
- Sveriges Bryggarförenings porträttkatalog, 1910, 1925
- Sveriges Industri, 1907
- Sveriges Industrikalender, 1947

Synpunkter och kommentarer mottages tacksamt till harnby@yahoo.com