Science-Fiction-serier

Livet i världsrymden och på andra planeter har alltid fascinerat människan och det avspeglas både i litteraturen och i den tecknade serievärlden.
Den första kända tecknade science-fiction serien som fick ett större genomslag var Buck Rogers, av Philip Nowlan (författare) och Richard W. Calkins (tecknare), som dök upp i amerikansk dagspress den 7:e januari 1929.
Efter honom följde en rad med hjältar som utkämpade sina äventyr på jorden, i rymden och på främmande planeter. Först ut i raden var Brick Bradford (i Sverige kallad Tom Trick) som kom ut 1933 och året efter, 1934, dök den kanske mest kända av dem alla, Blixt Gordon, upp - tecknad av den store mästaren Alex Raymond.
Buck Rogers och Blixt Gordon som båda är från USA från USA, är typiska för sin genre med sina grymma djurmänniskor, fala lömska skurkar och exotiska världar bildade skola i både USA och Europa.
Den mest kände svenska science-fiction serien är utan tvekan Allan Kämpe, berättad och tecknad av Eugen Semitjov, som startade 1942.
Under 1950- och 1960-talen dök det upp en rad mer eller mindre bra science-fiction serier som exemeplvis Dan dare (1950 - i Skandinavien kallad Dan Djärv), Jeff Hawke (1955), Barbarella (1962) och Luc Orient (1966 - i Skandinavien kallad Kim West).
En av senare tids mest kontroversiella science-fiction serier är väl utan tvekan serien Axa - skapad 1978 av författaren Donne Avenell och tecknaren Romero (som även tecknat Modesty Blaise). Här utspelar sig inte äventyren i rymden utan i ett framtida samhälle.


   

Buck Rogers
Tom Trick
Dan Dare (Dan Djärv)
Allan Kämpe
 
 
Jeff Hawke Barbarella Luc Orient (Kim West) Axa Leo Falk  
 

.Robinsons

Andra tecknade science-fiction serier som kan nämnas är bl.a.
"Judge Dreed" - en engelsk science fiction serie från början skapad av John Wagner och tecknaren Carlos Ezquerra.
"Saturnus kontra Jorden" som var en italiensk serie som var starkt präglad av Buck Rogers - men inte alls av samma klass. Den hade samma upplägg som många andra italienska serier med långa episoder som snirklade in i varandra och gjorde det svårt för läsaren att hänga med.
Genren tog ett kvalitativt språng i EC-förlagets tidningar (Weird Science m.fl., 1950-56) med ofta kritiska eller ironiska serier inspirerade av och ofta baserade på den sf som skrevs av t.ex. Ray Bradbury eller Frederik Pohl.
Dess egentliga guldålder inföll dock ca 1975-85 i Frankrike när, främst i tidskriften Métal Hurlant, serieskapare som Jean Giraud (signaturen Mæbius), Philippe Druillet, Chantal Montellier (f.1947) och Enki Bilal skapade oroande, poetiska serier som väl kunde mäta sig med tidens mer experimentella sf-litteratur.
Deras ofta nyskapande bildspråk sådde frön långt utanför Frankrikes gränser. Även Pierre Christins och J.-C. Mézières (f. 1938) rymdserie ”Valérian” (”Linda och Valentin”, 1967-) har rönt stora framgångar.
Under senare år har ett antal Science-fiction-filmer och -TV-serier getts ut som tecknade serier. Häribland märks Stjärnornas Krig, Apornas planet, Aliens, Star Trek.


Wikipedias definition på Science Fiction:
Science fiction är en ursprungligen litterär genre, som oftast bygger på vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Även inom filmkonsten finns det en genre som kallas science fiction-film. Begreppet förkortas på svenska normalt sf, på engelska SF eller sci-fi - även om vissa hävdar att de syftar på olika genrer: att sfär den "egentliga" science fiction-genren, medan förkortningen sci-fi på senare tid också har börjat användas på svenska och då skulle syfta på verk som utspelar sig i framtid eller yttre rymden, men snarare handlar om äventyrsberättelser eller action-historier.
Science fiction-serier höll sig länge till den tidiga sf-litteraturens motiv: färgstarka äventyr på främmande planeter, i jordens framtid eller i en parallellvärld.