Flygkamraterna var en originalserie som skapades för ’Folket i Bild’ av Bo Vilson.
Serien presenterades i tidningen mellan nr 2/1941 och nr 53/1945. Den var i början tvåradig på en halv sida men från 45/1943 fick den en helsida till sitt förfogande.
Serien presenterades i s.k. falsk fyrfärg vilket innebar att en röd dekorfärg adderades till det svarta och det vita, vilket medgav allt från rosa till brunt.


Äventyren var:
- "Flygkamraterna i inkariket": 2/1941–20/1942, (plansch 1–67)
- "Flygkamraterna i Afrika": 21/1942–23/1944, (plansch 68–168)
- "Flygkamraterna i Atlantis": 24/1944–37/1945, (plansch 1–64)

- "Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada": 38/1945–53/1945, (plansch 65–79)
Äventyret från Afrika gavs även ut i ett album 1943, (plansch 73–88 och plansch 97–118)

Serien handlar om tre pojkar, Toby, Jam och Kaj, (som var iförda åtsittande hjälmar med två små konstiga ”antenner” på) som kommer över ett antigravitationsklot (en bit från en gravitationsupphävande meteorit) och som med denna bygger en flygfarkost ”Magikoma” som har vissa speciella egenskaper. Den går lika bra i luften som på marken, på vatten och under vatten. Den kan också med hjälp av antigravitationsklotet upphäva tyngdlagen och kan därför stiga rakt upp i luften som en ballong och sänka sig rakt ner eller stå alldeles stilla. Denna farkost havererar dock i ett senare äventyr 1945 och ersätts av ”Flyghajen”.
Gruppen utökas också med en kvinnlig medhjälpare vid namn Greta.
Serien innehåller ett antal element som gör att den kan betraktas som mer än en vanlig äventyrsserie, bl.a. varelser som lever under vattnet, pirater som utöver att röva i vår vanliga värld kan förvandla sig
till amfibier, sökande efter Atlantis, en flygfarkost med för samtiden okända egenskaper, en sekvens med en seans där trollkarlen Hoan, försedd med gälar och fisknäbb, förvandlar flygkamraten Greta till sjöjungfru.
Alltsammans är skildrat med en oupphörligt upprätthållen och ofta stegrad spänning och med en detaljrikedom och fantasi.
Allt detta blandas med element från den verkliga världen som t.ex Pyramiderna i Giza, torget i Torsby, en intervju av Sven Jerring samt Valberget och Utterbyn i Värmland där Bo Vilson byggt sig ett hus med tillhörande ateljé.

Flyghajen har just räddat en havererad helikopter över Stockholm, och Flyg-
kamraterna intervjuas här av radions Sven Jerring på Bromma flygfält efter bragden.

Bo Vilson, (6.9.1910-7.12.1949)
Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre (de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten) till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick efter ett par år jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen.
1929 flyttade familjen tillbaka till Stockholm. Där tecknade Bo kroki på Konst-akademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Jämtlands Fältjägarregemente (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Väl tillbaka i Stockholm gjorde han kometkarriär som reklamtecknare.
1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937.

De följande åren blev mycket intensiva. Bo Vilson arbetade med reklam och han målade; drömmen om ett liv som fri konstnär fanns hela tiden närvarande.
När Andra världskriget bröt ut hade familjen flyttat till Stockholm och han hade fått uppdrag av försvaret.
Påverkad av det kritiska läget skapade han senare (1941) sin första och mycket populära serie, ”Flygkamraterna”. Den publicerades i tidskriften ’Folket i Bild’ (FIB).
Bland Bovils övriga serier kan nämnas "Göingehövdingen" i ’Allt för Alla’ (1942), "Fältskärns Berättelser" i ’Levande Livet’ (1942), "Tusen och en Natt" i ’Vecko-Revyn’ (1942) och "Harald Handfaste" i ’Året Runt’ (1946).